Att få en fot – där man minst av allt vill ha en

Posted on mars 24th, 2009 by Buzan, under Svammel.

Igår, strax innan hemgång,  blev jag och kollegan ”Fröken” inkallde till stora konfen för ett samtal. Vi fick då höra att finanskrisen nått även vårat företag (trots att de så sent som för en månad sen sagt att vi var lyckligt lottade som sluppit undan och hade en så nischad bana att kunderna inte svek) och då vi var sist in blev vi först ut.

Detta är en sanning med modifikation.. de har köpt upp ett företag som ingår i vårt och de har anställt en massa folk där. Man kan ju tycka att om de gillar en kan de försöka omplacera en medans det är arbetsbrist och inte anställa folk för att kicka folk i en annan del av företaget… som sitter på både kundvård, support och ett års kunskap. Men Icke sa Nicke.

En sak som både jag och fröken reagerade starkt på var att HAN sa att det nu skulle bli sååååå synd om dem som var tvunga att göra våra jobb också. Ehm… synd hur då?? (Om jag vill vara rolig nu kan jag säga att SYND är något helt annat och förbannat mycket trevligare) Att det var synd om oss?? Nej det sa han inget om. Att det var synd att förlora oss, nää inte det heller…

En annan sak som störde oss var att vi inte skulle få förtur om det blir aktuellt med nyanställning. Ett års erfarenhet och kunskap kastar de bort. Hellre anställa någon ny. Jaja, det är ju ekonomiskt! Men både jag och Fröken kände att så kan fan inte vara fallet så vi ringde Facket.. och ja, mycket riktigt, VI HAR RÄTT att få förtur då vi varit anstyällda mer än 1 år. Om man vill tillbaka sen återstår väl att se.. men saken är att jag älskar mitt jobb… mina kunder.. min stol, mitt bord.. lokalerna… Hur fan kunde det bli så här??

Så nu letar både jag och Fröken jobb.  Nån som vet något.. hojta gärna till!

Kanske kommer bloggen ta en ny vändning och handla om hur tufft det är att gå från fett bra lön och ett trygghet i att ha något att göra på dagarna till att handla om hur mycket tid och kraft man får lägga på varje jobb man söker… som man att man har 05% att komma på intervju till… dessutom vem fan vill anställa en småfet, 43-årig singel?? 

Jaja.. en ny bloggdesign och ett nytt inlägg är vad jag kan erbjuda er idag.

Kärlek

4 Comments

Erika  on mars 24th, 2009

Nej fan vad trist! och trist är det när det inte ges raka besked, slingra sig hit och dit.. usch.. nu får du ju känslan av att de inte gillar dig. Du verkar vara en reko tjej och jag håller tummarna att du får ett nytt jobb snart!

Bitte  on mars 24th, 2009

Men va fan…. Säger som Erika: du har snart ett ÄNNU bättre jobb ;-) Småmulliga, 43-åriga singlar är det nya svarta!

Laila  on mars 25th, 2009

Jävligt trist! Det verkar inte som det finns några som helst positiva händelser någonstans nu för tiden.
Men hellre en småfet 43-åring än en småfet 53-åring. Jag vet. Fick just besked idag att jag inte ens kvalificerat till ett deltidsjobb som varuplockare. (De hade fått in sååå många kompetenta ansökningar, bla bla…)

Men som sagt: Väldigt snygg ny design här i alla fall!

pangis  on mars 27th, 2009

43 åringar utan småbarn börjar bli ganska attraktiva på arbetsmarknaden.. vet du Buz.. jag är övertygad om att du snart har jobb igen.. men ja ghåller med om att det här sög!!! Styrka till dig!!!

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes